Keps? Javisst!

Någon sa "Jag kan inte tänka mej dej i keps!" men jag trivs i keps. Speciellt den här med Idas kennelnamn på. Idag tog jag och vände på kameran och förevigade mej själv iklädd denna huvudbonad. Visst kan jag ha keps!

Morgonprommis. Ida ser i det närmaste ohalt ut och jag glädjer mej. Men följer med henne ut, för igårkväll "försvann" hon. Då vi bara skulle ut på kissning gick vi åt andra hållet, härifrån sett. Vips! Så var hon borta i mörkret (ja, det var månsken, men hon syntes iallafall inte till). Jag gick lugnt vidare, för hon brukar inte precis komma bort.

Men hon dök inte upp. Jag gick hem. Ingen hund. Jag duschade. Ingen hund!!!

Då klädde jag på mej för att gå ut och hämta henne. Hade väl mina aningar om att hon kanske hittat nåt äckligt att tugga i sej och det ville jag inte att hon skulle göra. På med kläderna, som sagt var.. och när jag kom till ytterdörren denna gång... ja, då stod hon där och väntade på att bli insläppt. *morr*

Så... för att hon inte skulle sticka iväg och "äta färdigt" på det där, vad det nu var, så följde jag med henne redan på första morgonsvängen, annars brukar hon sköta den själv.

 Idag var det inte så soligt som igår, men vackert ändå, på ett annat sätt.

Tre gamla ekor ligger det här. Det var längesedan någon av dem var i sjön...

Efter frukost bestämmer jag mej för att det är dags att plocka hem lite juldekorationer. Och kanske lite att ha i utekrukorna också, nu när jag slängt sommarblomstren på komposten.

I Mellansjöskogarna finns det massor med "mossa" (ja, det är ju inte det, men jag kallar det så ändå). Jag vet inte om man egentligen får plocka, men till husbehov?? Jag gör det. Även om man inte får.

Vi går en bit på den där stigen, som Ida har bestämt sej för att hon inte gillar längre. Hon gillar den inte idag heller. Parkerar sej en bit bort, närmare hemma, och så fort jag tar ett centimetersteg i rätt riktning så är hon på språng hemåt, hon också.

Sedan lämnar vi Mellansjö och styr kosan mot Tistelvägen igen.


I Östavall har man utökat cykelparkeringen med 100%. Nu har man två cykelställ istället för ett. Men en riktigt rejäl skylt, det har man haft länge. Ingen tvekan om var cyklarna ska stå! *S*


Passerar ett hjorthägn på väg mot Ånge. Massor med hjortar inom "räckhåll", men de är skyggare än jag trott och jag lyckas bara fånga ett par rumpor på bild.

 Hemma... och vi är i skogen IGEN. Jisses... gör jag inget annat än traskar omkring i skogen? Har inte hunden lite ont i benet, eller? Borde hon inte få vila lite?

Jodå. Vi gick inte så värst långt alls och det jag gjorde i övrigt idag är inget att visa på bild. Så enkelt var det med den saken.

Nu återstår en ledig dag innan det är dags för lite jobb igen.

Kommentarer

  1. Du är snygg i keps! Den där mossan såg väldigt julig ut, precis som den dom säljer i affärer till advent. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast då tar de 19 kronor för en yttepytteliten påse...

      Snygg vet jag inte precis, men det är skönt att ha nåt på huvudet. Snart blir det mössa!

      Hoppas att allt är bra med er!

      Radera
  2. Härliga bilder har du tagit!! Och visst är det bra med collage... du Nela?
    Vad är det för krångel med Idas framben... kan ni inte få nån rätsida på det?
    Keps är bra att ha... speciellt när solen lyser på ögon som inte klarar sånt ljus! Jag har min varje dag... tills det blir så kallt att huvudet börjar värka... och det är snart det!
    Så bra att man kan komma direkt hit... det visste jag ju inte! Sparar genast!
    Kram och kli!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är bra med collage. De blir inte alltid som jag vill, men ibland så...

      Keps är bra så länge inte öronen fryser av. Då blir det luva!

      Benet är ju skruttigt och hunden lite gammal. Det får nog vara som det är och så försöka hålla hunden någorlunda på marken. Det är när hon hoppar och far som en flygande matta, som hon får ont.

      Kram och kli till er tillbaka! Hur är det med Hildas öga?

      Radera
    2. Det är bra med Hildas öga... tack och lov för det! Men du måste ju ha sån där kepslampa på skärmen... det har jag så jag ser nåt i mörkret!!
      Håll Ida på backen du... om du kan!

      Radera
    3. Kepslampa har jag ingen, men pannlampa av "vanligt slag" har jag, flera stycken. Ett utomordentligt förträffligt litet hjälpmedel så man slipper slå ihjäl sej alldeles, när man är ute i skogen mörka kvällar.

      Vanligtvis är hon ju rättså lagom lugn och fin, men så rätt som det är så får hon nåt "fjabbaryck" (uttryck från min barndom, betyder helt enkelt att man blir lite galen) och far omkring som vore hon 10 månader istället för lika många år... och då går det inte så bra.

      Skönt att höra att Hildas öga är bra igen!

      Kram å kli!

      Radera
  3. Du är ju jättefin i keps!

    Vilka massor av vitmossa (fönsterlav). Där kan man gott plocka lite, tycker jag ändå.
    Vitmossa, den riktiga, som är grön och har röda inslag, är läkande. Det roliga är att Astrid Lindgren skrev om det i Ronja Rövardotter. Hon menade förstås den riktiga vitmossan, men i filmversionen kom de dragandes med fönsterlav... så kan det gå med namnförbistring! :)

    Åså var det vackert och så är Ida så bra att hon ger sig av på egna äventyr. Gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skrev ovan... snygg... eller fin... det är iallafall skönt och praktiskt!

      Vitmossa och fönsterlav och björnmossa och andra lavar, smått och stort och allt vad de heter... fint är det att ha litegrann kring blommor och ljus. Och när det blivit fryskallt i Mellansjö går det inte att få den med sej längre, så därför plockar jag redan nu. Det är nattfrost där ganska ofta allaredan.

      Att hon går på egna äventyr tvivlar jag på. Hon var säkert alldeles nära och tuggade i sej nåt äckligt. Hon jagar ju inte och går inte långt bort. Hon drack kopiösa mängder med vatten den natten. Blev inte dålig i magen, dock, men det blir hon ju ungefär aldrig. Tur det, för en dålig briardmage är inte kul... pälsen där bak blir så otrevligt geggig... *S*

      Radera
  4. Visst klär du i keps , jag är oxå en keps människa, keps är bra i alla väder :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-)
      Jag har en favorithatt också... en Fjällräven, som alltid får följa med när vi åker till soligare nejder. Och hela höst-vinter-våren måste jag ha mössa, annars fryser jag så hemskt om öronen.

      Radera

Skicka en kommentar