Solig söndag

Häromdagen fick vi brev från REKO, kommunens renhållning. De undrade varför vi inte har slängt någon mat i vår bruna tunna. Om vi inte genast börjar slänga mat där så kommer vi inte att få behålla vår lägre soptaxa, minsann.

Jag ringde till dem och talade om att vi aldrig har fått nån brun tunna, så därför är det väldigt svårt att slänga någon mat där. När vi inte har någon. Tjejen jag pratade med sa "hoppsan, ursäkta, har du något emot att vi kör ut en brun tunna till dej?"

Det hade jag förstås inte och redan nästa dag stod den på vår gård. Nu kommer vi inte att slänga några större mängder mat ändå. Det vegetariska komposterar jag själv, potatisskal å sånt. Och skulle det bli en korvsnutt över så äter väl någon (läs: Sture eller Ida) upp den. Men kanske nåt litet ben, räkskal eller nåt kan hamna här och i förlängningen bli en liten gnutta biogas. Det är ju bra.

Solen skiner och vi är ute och njuter av småfåglarnas vårsång. Snön bär ganska så bra. Ett tag.

När jag sjunker ner så här mycket i varje steg... ja, då ger jag upp och så vänder vi och går samma väg tillbaka.

Här, vid den sjunkna båten med de tre gula masterna, var vi i somras och letade en geocach tillsammans med Emil.

 Vi går tillbaka mot den gamla fabriken. Ni känner igen skorstenen, eller hur?

Solstolar? *S*