Igår

Orkade ju inte blogga nåt särskilt igår. Hade så mycket att göra. Bakade, lagade mat och fixade med Johans födelsedagspresent till långt in på natten.

Man kan ibland inte passera förbi vår lilla Tosca, utan att hon slänger sej på rygg och vill bli kliad på magen... och vem kan motstå en sådan invit? Inte jag och inte hussen heller *S*

Igår fick vi skjuts den lilla biten upp till bommen, där vi sedan traskade en liten bit i en, för Tosca, ny skog.

Små (fast ganska så stora!) tassar trampar fram på nya stigar. Och när jag skriver detta får jag tårar i ögonen. Så många gånger som jag gått här med käraste Ida och som jag saknar henne fortfarande. Hon kan naturligtvis aldrig någonsin ersättas. Minnet av henne bär jag med mig för alltid och det är som det ska vara.

Tosca är en ny och underbar vän och jag är så tacksam för att just jag har fått förtroendet att få ha henne hos mej. Tack, Katarina!

 Kan du sluta babbla nu, så kan vi gå vidare?!

 Ibland måste man plötsligt stanna och klia sej lite, putsa pälsen eller nåt.

Vasstandade piraya-valpen.

 Därborta spelar de fotboll. Tusan, vad läskigt!

Och eftersom det fortfarande var läskigt en stund senare, så satte jag mej helt enkelt ner på gräset där strax intill och så tittade vi på fotbollsträningen en stund. Vi får göra det fler gånger.

Det var dagen igår, det.

Kommentarer

  1. Den där stigen (också) förstår jag rörde upp känslorna. Det är bra när alla "första gången" är avklarade.

    Ja... små är de inte, de tassarna! Tosca ser så oerhört charmig ut på sina styltor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gick bra när vi var där, men känslorna kom nu efteråt när jag tittade på bilderna. Charmig är hon, den lilla ljuvliga Guldklimpen! Och stor som bara den har hon blivit också *S*

      Radera

Skicka en kommentar