Många bilder idag

En plåt kalljästa honungsrutor... ut ur kylskåpet på morgonen, slå på ugnen och gå en liten sväng med Tosca.. klart att grädda. LYX! med nybakat till frukost.

Sen dammsuger Sture huset och jag går efter och torkar. Rena golv på ett kick.


 Förmiddags-skogis med Tosca. Mängder med älgspår...

 ... som Tosca undersöker noggrant. Första delen av promenaden går i ett lugnt och nästan lusigt tempo, för hon har såååå mycket att lukta på. Jag hinner tänka att det är lite skönt att bara strosa på. Skönt för Tosca också, tänker jag.

 Fast det går ju över lika fort som jag hann tänka det.

 Speedy Gonzales Tosca är i farten igen.

 Här kommer hon!

 Och så en pinne, såklart.

För det är ju det roligaste som finns!

På hemvägen springer jag in på ICA i Bommen och köper några lampor till ljusstaken i köket. Ute på parkeringen (när jag handlat klart) får vi syn på "Hundvakten"s bil. Ringer upp honom när vi åker hemåt och bjuder hem dem på en kopp kaffe. De har varit i stallet och tagit hand om travhästen på morgonkvisten och kommer gärna.

Att Tosca blir lycklig över besöket är väl självklart?! *S*

Sen kommer Bosvedjeborna och vi åker ut till brukshundklubben och har lite valplekis. På programmet står uppletandeövning. He he. Ingen av hundarna var särdeles fokuserade och det gick väl sisådär. Tosca var väl den som var allra minst fokuserad. Hon hade ju fullt upp att prata med alla dessa människor *S*

Här kör vi en inkallningsövning med Vida och Johan. Johan är riktigt skojig, så Vida lägger in högsta växeln.

 Och här är det glada paret på väg tillbaka.

Emil och Vida. Linförighet. Vad ska man säga?!! Naturbegåvningar båda två, tror jag. Här syns inte skymten av nåt briardstuds, inget bitande i armarna, inget galet morrande eller annat sånt som Tosca sysslar med... Nänä, här är det fullt fokus och bara såååå toppentoppen. Blir man imponerad? Japp. Å andra sidan så ÄR det här ingen briard heller.

Och för att ingen ska missuppfatta: Jag älskar min hund och vill inte byta bort henne mot någon annan i hela världen och jag glädjer mej ofantligt åt Emil och Vida. Det ska bli riktigt kul att följa dem i framtiden.

Stiftar lite bekantskap med lydnadshindret också. Inga problem.

Men sen får det räcka med hundaktiviteter, för det är höstavslutning med cykelklubben. Man har hyrt hela badhuset i Kvissle och det är fullt med cykelungdomar och deras föräldrar. Bad, pizza och trevligt som bara den! Här simmar Johan. Och jag hade ju alltså turen att bli inbjuden, jag med. Tack för det!

Bosvedjeborna hade med sej en present till mej. Eller Tosca. Eller oss båda. SOM jag har letat efter en sån här plinga, utan att lyckas hitta någon. Den gamla jag hade har kommit bort.

Det tog cirka 5 minuter och x antal godisar innan Tosca förstod hur hon skulle plinga med tassen. Ett litet geni???

Det finns en film på detta, men jag lyckas tyvärr inte ladda upp den här. Om någon vill kika så finns den på min FB-sida.

Kommentarer

  1. Åh, en sån där "hotellfoajéplinga"! Så duktig hon är och inte skrämd av ljudet heller. Snabb i skallen, minsann!
    Väldigt fin bildserie på Emil och Vida - vilken kontakt! Och du ser ut som den ultimata instruktören, där vid hindret.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, just en sån plinga. Som jag hade, men som kom bort på mystiska vägar. Vete sjutton vart den tog vägen?! Kul, sa Tosca. Man får godis! *S*

      Och ja, det vet du väl, att jag ÄR den ultimata instruktören?! *fniss*

      Radera
  2. Och ja... Emil och Vida blir något extra! Om han vill, alltså!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar