Lysande lördag

Lördagar kan vara bra dagar. Man kan till exempel börja med att grädda frallorna som jäst i kylskåpet över natten. Mums! Både havregryn och linfrön inuti och sesam och vallmo utanpå, som synes.

Att Tosca var kissnödig kl 05:10... tja, det kan ju inte hon hjälpa! *S*

Sakletaren Tosca har inte börjat snusa, hon har bara nosat upp en tom dosa. Allt möjligt roligt finns det att hitta i skogarna, ju.

Fast sedan blir det en helt vanlig pinne.

 Sitter snällt och fint och väntar medan jag lägger ut en boll, som ska letas reda på.

Ut och leta!!

 Och hittar! Vilken lycka! Full speed tillbaka till matte.

Alfred går på hockeyskola på Löta, utomhusrinken i Nolby. Vi tar en tur dit och kollar in övningarna en stund.

 Lite isdans, kanske??

Nya julklappsskridskor på fötterna och lite stöd för händerna så går det som på... is. En och annan vurpa, såklart.

 Kämpar på lite utan stöd också, under överinseende av både mamma och pappa.

Efteråt måste jag följa med in i omklädningsrummet och se hur det ser ut där. Varmt och skönt är det också.

Vi behöver handla lite och har en liten kasse med prylar som hör hemma i Bosvedjan, så vi åker iväg till sta'n. Medan Sture handlar promenerar Tosca och jag från Skönsberg till Bydalen. En väldig massa intryck blir det; bussar, bilar, joggare, barnvagn, hundmöte, folk som promenerar... och en oändlig massa skräp som folk slängt och som matten inte tycker att Tosca ska äta upp... En fantastisk miljöträningspromenad för oss, som mest är i skogen annars.

Hundarna, Vida och Tosca, blir såååå glada att träffas sedan! Det är härligt att se dem.

Vida har lärt sej ett par nya trick och är så duktig. Roligt att se att träningen går så fint framåt. Hon fick hålla lite i sin nya apportbock också, inga problem alls. 

Emil har bakat hundkex på tre olika sorters glutenfritt mjöl samt smaksatta med barnmat(!). Snygga och uppskattade av både Vida och Tosca. Vi får med oss en fin burk hem också. Tusen tack!

Jag köpte ett rejält ben åt Tosca, men ångrade mej nästan genast. Hon gnager loss bitar, som krasar mellan tänderna när hon äter i sej dem. Jag är inte säker på om det är själva benet eller nåt annat (märg? torkat kött? andra "slamsor"?) som hon tuggar på och blir orolig att hon ska bli sjuk. Så det tar inte lång stund innan jag tar undan det igen. Hönsigt, kanske, men jag vill verkligen inte att hon ska bli dålig.