Följ med till skogen

Förmiddag i skogen. Solen sken så fint mellan träden och det blåste inte halv storm, så som det gjort på sista tiden.

Vi provade en "ny" väg, fast den är väldigt gammal, vilket man kan se på de rätt stora granarna som står i mitten, mellan hjulspåren.

Tyvärr hamnade vi bara här och så var vägen slut. Inte så särskilt kul ställe. Vi vände och gick tillbaka igen.

 Tosca hittade en skuggig plats där det fanns snö kvar.


Vilken lycka! Hon sprang så det sprutade runt tassarna *S*

Sen fortsatte hon att springa...

 ... och springa och springa. Skönt att det inte är snö överallt.

Blev lite törstig och hittade sej ett vattenhål.

Jag har varit väldigt, väldigt bekymrad över min hund några dagar. Inte nog med att hon inte vill kliva upp om morgnarna, hon vill ju inte äta heller. Och mest har hon bara velat ligga i sovrummet och varit helt asocial, åtminstone inomhus. Igårkväll kom jag på att hon ju blev vaccinerad häromdagen och att allt (eller iallafall mycket) nog beror på det. Hon har helt enkelt känt sej sjuk. Hon har inte nyst eller hostat, som veterinären varnade för kunde uppstå som biverkningar, men som sagt var... hon har nog känt sej sjuk. Stackaren.

Igår kväll var vi på klubben och hon rejsade runt som en tok, bet mej i armarna och morrade, sprang upp på balansbommen bara för att det är så himla kul. Själv var jag minst 10-15 meter därifrån, så det var helt på hennes eget initiativ. Sen ville hon bort till agilityslalomet och så ville hon bitas lite mer *ha ha ha* Galenpanna. Och jag blev sååååå glad att hon var lite stollig och mer "lik sej själv" igen.

Idag var hon lika seg som vanligt på morgonen, men jag matade i henne lite mat med sked. Provade häromdagen att låta henne svälta ett dygn, tänkte att hon skulle bli hungrig. Det enda som hände var att hon kräktes galla och blev ännu mer ovillig att äta. Nej, jag får nog pjåska på och försöka lura i henne lite käk ändå.

Hur som helst, som man ser på bilderna, så verkar hon inte direkt dålig, snarare är hon en pigg och glad vovve.

När vi kom hem från skogen ville hon i vanlig ordning gå raka vägen ut i trädgården, på husets baksida, så hon kan hålla koll över vägen och så. Det fick hon ju, såklart. Hon gräver en del för närvarande, vilket ju också tyder lite på nån sorts skendräktighet eller nåt. Alldeles intill huset och altanen, in i hörnet där, gräver hon... och när jag av en händelse inspekterade gropen ser jag till min förfäran att hon minsann grävt fram någonting där. Två "kablar" eller slangar eller nåt... järnspikar! Det är där slangarna för bergvärmen går in i huset. Hon har "snyggt" (eller inte alls) och prydligt skalat av isoleringen från de där slangarna och grävt en ordentlig grop runtomkring. Har inte alls tänkt på att det skulle kunna finnas nåt där, men det gjorde det.

Jag har nu täckt över med en bit nät och lagt en stor lastpall ovanpå, som lock liksom. Vackert är det inte, men effektivt. Får försöka isolera med nån sorts frigolit eller nåt. Hundracka! *S*

Kommentarer

  1. Häääärligt att hon är som nästan vanligt igen! �� Bara att fortsätta med uppassandet till Queen of hearts! /Hillevi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är så skönt. Jag oroar mej nåt kopiöst för minsta lilla, det gör jag. Och därför larvar jag mej i fortsättningen också och matar min Queen med sked. Vad gör det om 100 år?! Nä, inget alls. Och alla (utom möjligen The Queen Herself) blir gladare om hunden äter, oavsett hur det går till. Hussen är en gnutta orolig, han också.

      Radera
  2. Nej men Tosca!!! Inte gräva upp bergvärmeslangarna... ;-) Vilken filur!

    Det är ganska lustigt (eller olustigt) att vi även här har en liten "anorektiker". Vi har dock inte plockat fram silverskedarna ännu. Det är lite olustigt, en valp MÅSTE ju äta, vilket Flisa inte alls kan förstå... Jo, Tinkas mat går ner - och allt annat som kan stjälas. Husse försöker panikartat att "krydda upp" valpmaten med diverse patéer och andra godsaker - men icke. Men Tinkas gamla torra seniorfoderkulor - dom kan hon knapra i sig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte kul med hundar som inte äter. Och jag är så ovan detta... mina hundar brukar SLUKA sin mat på 0,3 sekunder och sen titta förebrående på mej och säga "varför får jag inte mer?!". Detta med Tosca är besvärligt, men som jag har sagt... hennes mamma är likadan. Dumt.

      Dumt är det att gräva upp bergvärmen också, den som fungerar så bra! *S* Tur ändå att jag kom ut och tittade efter vad hon egentligen höll på med. Det hade ju kunnat bli dumt på riktigt. Nu blev det bara lite halvdumt.

      Nähä... dags att försöka mata födelsedagsbarnet, Tosca blir 2 år idag! Hurra!

      Radera

Skicka en kommentar