Möte med grävling

 Först en bild från igår. Underbart att kunna hänga tvätten ute!

Och så kan jag igen konstatera att: Man SKA inte gå ut utan kamera. Mobilen i all ära, men nån kamera är den inte. När man möter grävling, till exempel, är det ju mycket roligare om man har nåt bättre att föreviga detta möte med! Dumma mej.
Men här är iallafall en bild från eftermiddagens skogsprommis i Berga. Vi mötte samma (tror jag) grävling en gång till på tillbakavägen, men då hann jag inte med att fota alls.
Tosca "hade den i näsan" långt innan vi hörde den och eftersom vinden låg på åt det hållet fick den ingen vittring av oss utan gick rakt emot oss. Sisådär fyra meter ifrån oss råkade jag röra mej lite och då stannade den. Kanske lika bra det... närmare behöver man inte komma ett sånt djur?

Senare hittade Fröken Guldpäls en härlig dypöl att förvandla nämnda päls till nåt mer gråaktigt i... ren njutning, enligt Tosca.

Kvällsrastning på Klampen. Hårda vindar och en massa regn. Men??? Det var ju sommarvärme nyss. Nåja, en gullviva försökte jag föreviga. Det gick ju inte så bra i blåsten *S*

Något ytterst läskigt låg där och guppade på vågorna. Tosca är inte direkt förtjust i just vågor, så bara det var lite obehagligt och det där blåa?!!! UUUSCH! Nyfiken, men en gnutta skrajsen på samma gång. Och så allt vågskum att slåss emot dessutom... det tog en stund innan det här mötet var avklarat *ler*

Kommentarer

  1. Härligt med njutningsfulla lerinpackningar för lilla skogsmullefröken.

    Grävlingen ser ganska läskig ut! Och stor. Vill nog inte möta på kortare avstånd...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi har stött på grävling väldigt ofta nu de senaste dagarna. Tur att de springer åt andra hållet när de väl får syn på oss.

      Radera

Skicka en kommentar