Sista förmiddagen

Sista förmiddagen med två hundar för den här gången. Vi begav oss mot Uddarna.

 I den underbara, leriga hagen släppte jag tjejerna så de fick rasa av sej ordentligt.

Jag tror hela tiden att Tosca har roligare än Vida, men ändå är jag övertygad om att Vida skulle säga ifrån om hon verkligen tyckte att Tosca gick över gränsen.

 Paus i gyttjespringet.

Värdelös bild, tekniskt sett, men titta på de svarta bakbenen till vänster och den roliga stilen på den högra hunden. Den säger något ändå, den här bilden *S*

Plötsligt hade Vida hamnat på fel sida. På fel sida om ett staket och på fel sida om en grind. I den här hagen finns det nämligen en lite mindre inhägnad inne i själva hagen. Vida har ingen respekt för staket och sånt trams, vilket Tosca har... så Tosca stod där och var helt förtvivlad över detta faktum att Vida var på Fel Sida. HUR skulle vi göra nu?!??!?!

Jag öppnade grinden och släppte ut Vida. Och Tosca pustade ut. Det syntes tydligt.


Sen sprang de lite till och lyckliga Tosca hittade en fin pinne också.

Kommentarer

  1. Haha, den där bilden med lerfötterna säger verkligen något... Lyckliga tjejer, vilka hundliv. Och människoliv då förstås, med automatik - vad vore livet utan våra fyrbeningar?!

    Idag ska vi socialträna med jämngamla labradorflickan, Maïka. Maïka gillar inte småhundar och Flisa tycker att M är väl yvig och buffligt skrämmande. Och eftersom allt blir så mycket roligare om man är två ska vi nu försöka få tjejerna att bli vänner. Tinka får bli hemma för någon polis behöver vi verkligen inte komplicera situationen med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vad skulle man göra utan hund? Fråga mej, jag var utan (alldeles för) länge efter Ida. Bedrövligt. Förfärligt.

      Berätta hur det gick med labradoren! Hoppas att de kan bli vänner, trots allt.

      Radera

Skicka en kommentar