Sol!

Solsken hjälper när det har kommit ytterligare nån decimeter snö under natten, som måste tas bort innan vi kunde ge oss ut i skogen. Kan inte nog många gånger säga hur glad jag är att vi har traktorn denna vinter. Förfärliga snömängder är det.

I skogen var det såklart lika mycket nysnö. En skoter hade kört en gång... och det är ta mej tusan värre än att pulsa i orörd snö. Det finns ingen som helst stadga i underlaget utan det bara moddar sej hit och dit, om någon förstår hur jag menar? HUR kämpigt som helst, men Tosca var lika glad som vanligt.


Men visst... fint var det.

Och sagolikt roligt att få låna en vante, som man kan kasta och slänga och fånga och döda! Ingen kan som Tosca kasta grejor till sej själv! *S*

Och dekorativ som få är hon ju!

När vi kom hem var hon förstås lite snöig mellan tårna och så där. Det tinade och blev lite pölar på golvet här och där och intet ont anande gick jag in i vardagsrummet iklädd foppatofflor (har ont i fötterna och det gör lite mindre ont om jag har såna på mej och inte går i strumporna, dessutom blir strumporna inte blöta när det är vått på golvet...)... ja, som sagt var, intet ont anande gick jag in där, satte uppenbarligen foten precis på en våt fläck, vilket var helt otroligt halt och jag bara flöööög och landade i en hög tillsammans med en drös av Toscas leksaker, som jag fick med mej med ena armen på nåt konstigt vis. De låg i en kasse uppe på en stol i hörnet bredvid öppna spisen..

Där låg jag. Sture kom rusande, för han trodde... ja, egentligen vet jag inte vad han trodde, men det lät nog inte bra när jag dråsade omkull sådär. Slog ena knät och tog nog emot mej med nån arm, stukade till en vrist och kände mej allmänt yr och omtumlad.

Är det inte som så att "fall i hemmet" är den vanligaste olyckan bland äldre? Då får jag nog börja räkna mej till den skaran, verkar det som.

Jag samlade ihop mej, kravlade mej upp och kände efter att allt var helt, vilket det var. Så.. egentligen ingen större skada skedd, men så fort det kan gå. Helt oförberedd på att det skulle vara halkbaneövningar i vårt vardagsrum just idag... men Emil, han körde sin halkbana igår och det gick, enligt uppgift, fint. Imorgon skriver han körkortsteorin och sen är det "bara" uppkörningen kvar!

Kommentarer

  1. Hillevi säger

    Jag som då alltså inte bor i lilla Norrland... jo här har snön nästan töat bort och det blåser med hårda byvindar.

    Rätt glad åt att slippa all er snö!

    Fast Tosca ser till att livet är det roligaste varje stund.

    Aj, att du trillade så, tur att du höll. Ja, vi åldringar får passa oss men Kalle tycker att det är så roligt när jag ramlar över hans märgben och vad gör man inte för att få hunden på gott humör?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du.. snö är inte kul. Även om Tosca påstår det. Och självklart måste man offra sej lite för att hunden ska ha kul!

      Radera
  2. Ajajaj, det kunde ha slutat illa... Du får väl börja med broddar inomhus oxå ;-) Vilken tur att det gick bra, vis av skadan blir du nog lite försiktig framöver!? För, yngre lär du ju inte bli -även om du nte ännu kan kallas gammal.

    Vackra bilder precis som vanligt - men jag är synnerligen tacksam att slippa allt detta vita i vardagen. Tosca håller förstås inte med...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Järnspikar ja, det kunde verkligen gått illa, det där. Jag var så totalt oförberedd att det skulle vara halkbana i vardagsrummet...

      Förstår att du är glad att slippa det vita. Vit sand är väl det närmaste ni kommer... *ler*

      Radera

Skicka en kommentar